Bokläsandet fortsätter. I januari läste vi " Tre sekunder" och den var precis lika bra som de övriga böckerna av denna duo.
Februari månads bok började jag läsa igår. Den är inte på något sätt lik de övriga böckerna vi läst vilket känns kul. Inte en bok som jag skulle köpt, men det är ju det som gör det här så kul. Man får läsa så många olika typer av böcker. "Sirila gentlemän sökes" kommer jag däremot att orka ta mig igenom till skillnad från boken vi läste i december...
Jag gissade rätt. " Bara en till, bara en x-vinge som skjuter ner en tie fighter " Mellanbror lirkade far sin runt lillfingret och vips så målades det mer på väggen...
När detta var målat var det klart ! Det gick nån dag och sen en kväll när jag skulle säga god natt till Mellanbror så såg jag det... en ny liten planet. Men NU är det klart !
Den här veckan har Storasyster funnits i mina tankar mer än på länge... Lillasyster blir mer och mer lik sin syster i allt. Hon klär sig gärna i hennes kläder, sysselsätter sig med exakt samma saker som Storasyster gjorde, lyssnar på hennes skivor, läser hennes böcker mm mm.
På måndag morgon kom Mellanbror med Storasysters Mp3 spelare i öronen och ville att jag skulle lyssna på en "jättebra" låt. Naturligtvis var det en av Storasysters favoritlåtar och tårarna rann...
Det är många på jobbet i veckan som kommenterat och velat titta på min tatuering, endel som pratat om hennes gravsten.
Igår satt vi ( jag , Sambon och en till ) länge och pratade om hur Storasyster var som person, hur sjukdomen började och hur det varit under tiden hon var sjuk och hur det varit efteråt. Det är svårt att minnas alla datum och exakt alla detaljer kring allt som hände våren 2008 och jag är glad att jag skrev dagbok från den dagen vi blen inlagda på Samvården på NUS. När jag nu läser dem igen så är det så skönt att läsa att trots allt vi och framförallt Storasyster gick igenom så hade vi ju faktiskt ett LIV. Ett underbart roligt liv tillsammans. Behandlingarna fick aldrig hamna i fokus, livet, pysslandet, myset, var det viktiga. Om inte Storasyster varit den hon var är jag inte säker på att vi hade fixat det...
Vissa saker minns jag jättebra, men igår upptäckte jag att vissa saker har jag helt glömt och det kanske är tur att man inte går och tänker på alla dagar då vi fått hemska besked varje dag, då skulle jag nog bli en bitter person trots allt.
Även om det såklart kan vara tungt att prata om och riva upp gamla sår igen så känns det så otroligt viktigt att få dela med sig. Kan man bara sprida lite hopp om att livet kan, och måste, gå vidare tillslut till en person så är ju det jättebra.
Vi pratade om "styrka" igen igår och då kom jag att tänka på en sak jag hittade på nätet för länge sedan igen. Jag har bloggat den förr, men nu gör jag det igen.
"Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna
Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att alltid hoppa högst, att vilja mest
Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att alltid komma längst eller att alltid lyckas
Att vara stark är att se livet om det är, att acceptera dess kraft och att ta del av den
Att falla till botten, att slå sig hårt, att alltid komma igen
Att våga visa sig svag och rädd och våga ta dess hjälp
Att vara stark är att våga hoppas när din tro är om svagast
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och att kämpa för att nå dit"
Det var ett tag sedan sist, men ni har väl inte glömt Jag vill leva... Hoppas inte.
Lillasyster har börjat att aktivera sig med klippdockor. Dessa har, vad jag vet, varit borta ett bra tag från marknaden, men nu är de tydligen tillgängliga igen, kul tycker jag för de roar ju ett bra tag.
Jag minns att jag hade massor när jag var liten och att dessa förvarades i tidningar, så att de inte skulle bli knövliga. På min tid fanns de i farmors "tant tidningar" och jag och min lillasyster slogs om vem som skulle hinna först till farmor och klippa ut dem...
Jag blir så nostalgisk när jag sitter och klipper ut dessa dockor med Lillasyster ! Har gjort ett par nu på morgonen och även nnågra jag hittade på nätet igår och skrev ut. Här hittar ni dessa !
Jag gillar när saker återkommer, kanske börjar hon även samla på luktsudd och bokmärken en vacker dag, då kanske vi kan byta ;)
Jag hoppas att mina finns kvar någonstans hos mamma, det skulle vara så skoj att se dem igen...
Igår bjöd Sambon hem en ECT-expert från Lund på middag... Han hade gjort mammas kyckling paj till middag och sen gick de på hockey. Det var, som Sambon förberett mig på, en mycket glad och trevlig skåning som satt vid vårt middagsbord när jag kom hem och inte blev han sämre när det visade sig att han hade med sig en flaska vin som var som gjord för att passa min smak !
Bilden vägrar ställa sig rätt väg, men ni ser eller hur?! Svart och vitt !!! Nu återstår bara att se om det smakar lika gott som den är snygg!!
Nån som smakat?
Uppdatering 7/3 ! Vinet var underbart ! Nästan bättre än underbart faktiskt !
Om ni undrar varför det verkar som om bygget står stilla så är det för att det faktiskt gör det. Förra fredagen, för en vecka alltså, kom vi hem till ett hallgolv som var "plastat" och så ser det fortfarande ut.
Nästa steg att göra är att gjuta, eller var det flytspackla golvet och det är för kallt för att göra det nu. Hela veckan har det varit kring -25 grader, men till veckan ser det ut att bli rimligare teperaturer så då kanske det kommer igång igen.
Jag har däremot hunnit förbereda lite nu när vi haft en paus i huset. Det fula men ack så praktiska och rymliga byrån som förr stod i hallen och som vi var överens om att kassera har fått ett lager grundfärg på sig och under helgen ska den få bli vit, kanske kan den få leva ett tag till ! Den slukar hur mycket som helst !!
Nu har Sambon målat klart i Mellanbrors rum. Efter borttappad pensel ( som jag hade varit vänlig nog att städa bort ) och avsaknad av blå färg så införskaffades både en ny pensel och färg och sen satte han igång igen ( och den bortstädade penseln hittades, såklart ) 2 kvällar á ca 2 timmar ägnade han sig åt konstverket, allt målat på fri hand såklart och Mellanbror är mycket nöjd och kom samtidigt på att det fattades ett par Tie fighters på en del ställen ;)
Hur man kan måla detta på fri hand fattar inte jag, men då ritar ju jag inte bättre än en 3, kanske 4 åring heller.
Just nu känns det som om inget händer i hallen, fast det vet jag ju att det gör och det ser jag ju oxå, men det är mest sånt där tråkigt som måste göras och som är viktigt för slutresultatet, men som inte syns lika mycket...
Ytterväggen är nästan reglad klart, det som fattas är vid dörren, men det kan inte göras förrän den nya ytterdörren är på plats.
Om jag tyckte om våra snickare i onsdags så blev de inte sämre i torsdags. Då kom en av snickarna ner och frågade om han fick bjuda mig och barnen på fika som han hade varit och köpt ! Mellanbror frågade mig sen om det inte borde vara VI som bjöd på fika. Det får väl bli till veckan...
Igår jobbade jag hela dagen och när jag kom hem såg det ut såhär.
Rörmockaren och elektrikern verkar vara de som hade gjort det mesta igår. Det är sånt jobb som jag menar med "tråkigt" men viktigt. Nu får vi leva med plastsäckar på golvet samt en spånskiva som språngbräda ut i helgen. Längtar tills det blir måndag igen och jag får fortsätta att se vad som blir nästa steg. När jag ser hur snabbt det går för de som kan är jag mer än glad att vi inte fick för oss att göra det här själva !
I måndags kväll ringde snickaren och sa att " imorgon tänkte vi komma och börja riva ".
Det blev att raskt tömma hallen på allt som fanns där inne och det var inte bara kläder, många " det här kan ju vara bra att spara-saker" och även mycket " det här vet jag inte var jag ska lägga- saker " som förvarades där inne. Men innan kl var 21.00 var allt gjort !
Den vita dörren som satt där förr är nu flyttad till sovrummet !
Det är ett snabbt släkte, byggarna...
Under tre timmar igår eftermiddag hade vi snickare, 1 elektriker och 1 rörmockare här och när de lämnade bygget i går hade hallen förvandlats till ett enda stort rum, ett enda stort skräpigt rum !
