ANNIEBO

Änglar

Kategori: cancer

Ibland tänker jag på alla dessa fantastiska personer som har funnit och som fortfarande finns runt om kring oss ,

Det finns verkligen änglar på jorden...

Läkaren vi träffade i Umeå som var den första att ifrågasätta tidigare läkares agerande
Mormor och Morfar som har ställt upp i ur och skur med allt från barnpassning till att hushålla med mat
Farmor och Farfar som även de har fått bli småbarnsföräldrar på nytt och även fixat sånt hemma hos oss   som vi inte fixat klart
Min Syster m familj som har betytt allt för Storasyster, men som även har varit vårt liv och vår räddning alla de dagar/ månader vi varit i Umeå
Fröken Karin (och även min kusin) i Umeå som har varit ett stort stöd för oss, men oxå någon som Storasyster tyckt väldigt mycket om och har sett fram emot att träffa när vi åkt till Umeå.
Vänner som har stått stabilt vid vår sida när det har blåst riktigt ordentligt omkring oss.
Barn 14 personal som har betytt så otroligt mycket för oss och Storasyster. De har gjort allt och mycket mer för oss, mer än vi någonsin kunnat tro
Ideella organisationer som spridit glädje till vår familj
Personal på Lekis i Umeå oräkneliga är de timmar jag och Storasyster har tillbringat med dem. Fantastisk personal
Personal på Lekis i Uppsala När man kommer dit känns det som att komma hem till någon. Det måste bero på personalen som jobbar där och formar omgivningen och stämningen, otroligt
Bloggvänner som kommer med värmande ord och tankar.
Det sinns så otroligt många fina människor. Tack till er alla....

Ifredags hade vi begravning för Storasyster. Den blev precis så fin som vi hade tänkt. Något vi dock inte hade räknat med var att det skulle komma så otroligt mycket folk. Människor som man kanske inte hade räknat med skulle komma. Hela kyrkan var full. Otroligt....

Jag tänker inte visa så många bilder från begravningen, men en ska ni få se. Det är kistdekorationen vi valde.

Att vara stark

Kategori: cancer

Läste det hör på nätet för länge länge sedan...

"Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna

Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att alltid hoppa högst, att vilja mest

Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att alltid komma längst eller att alltid lyckas

Att vara stark är att se livet om det är, att acceptera dess kraft och att ta del av den

Att falla till botten, att slå sig hårt, att alltid komma igen

Att våga visa sig svag och rädd och våga ta dess hjälp

Att vara stark är att våga hoppas när din tro är om svagast

Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och att kämpa för att nå dit"

tycker att det är såå sant..



Det kom en Nalle

Kategori: cancer





Den här gulliga Nallen kom med post till oss idag.
Jag vet inte från vem, men jag tackar med hela mitt hjärta.
Ge dig gärna till känna, gulliga du.

Tusen tack iallafall

Gåvor och fantastiska I

Kategori: cancer



Den här fina ängeln och en ros låg på vår bro när vi kom hem första gången utan Storasyster



Blommor från hennes fröknar hon hade på dagis



Blommor från hennes Farbror m fam



Från några grannar



Blommor från min kusin m fam

Min systers sambo hade gjort en jättefin fotobok med bilder på Storasyster.... Är evigt tacksam för den.
Gjord med känsla och kärlek. Tack igen.....



Mellanbror har verkligen tagit sig an att sköta om Sofia efter att Storasyster inte kan göra det.
han klarar det med bravur... Hoppas att det håller i sig länge till.

Sista bilden på Storasyster och hennes bästa kompis...
jag älskar den.


Jag tror inte att det finns någon bättre tjej än Storasysters bästa kompis, hon har accepterat Storasysters sjukdom, men inte tagit avstånd från Storasyster på något sätt....
Dom stunder när Storasyster inte har orkat annat än att ligga och vila har I suttit bredvis henne och förstått.
När Storasyster har orkat har det inte funnits någon sjukdom alls.
Att vara 7-8 år och vara så stor mentalt tycker jag är fantastiskt.
I om någon är värd en ros...hon har verkligen fått Storasyster att leva och orka med varje dag.

Kram på er alla men speciellt till dig I....

12 dagar utan vår skatt

Kategori: cancer

Tusen Tack för alla tankar och vackra ord som jag har fått här på bloggen.

Nu har det gått 12 dagar utan vår älskling. Vissa dagar har varit tunga och jobbiga att ta oss igenom, medans andra faktiskt har varit helt ok. Det är väl så det kommer att fortsätta ett bra tag till...
Mellanbror och Lillasyster håller oss vid liv. De kan inte på något sätt ersätta Storasyster, men de hjälper till med att hålla oss vid liv.
Vi har dessutom ett fantastiskt nät med folk omkring oss som ringer, kommer förbi, skickar blommor och kommer med mat och fika. Utan dessa personer vet jag inte hur vi hade klarat oss.

Förra veckan var vi och valde ut en gravplats till Storasyster. Vi valde den finaste vi kunde hitta och framför den la sig Mellanbror och Lillasyster och gjorde snöänglar innan vi beslutat vilken vi skulle välja. Det kändes som ett bra tecken tycker jag.
Just nu är det mycket planering runt begravningen och jag tror att den kommer att bli jättefin...
Musiken vi valt känns helt rätt.

Idag var Storasysters dödsanonns i den lokala tidningen.
Jag gråter jämt när jag läser om barn som dött, men det här var värre än något annat, trots att jag visste precis vad det skulle komma att stå.
Vi valde en vers som vi båda kände starkt för första gången vi såg den och jag tror att det är precis som versen säger.


När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit till mull.
Min vän, ty med allt som susar och sjunger
skall jag komma tillbaka igen.

Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag.
Genom flingornas dans på er ruta
skall jag ge er en hälsning var dag.

Och när björkarna spricker om våren
och ni känner en varmare vind.
Skall ni ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser er kind.

Och då vet ni: jag är inte borta
nej mer nära än ni kan förstå.
Genom allt som susar och sjunger
skall min hälsning med kärlek er nå.


Det är så overkligt att leva i det här och jag har lust att säga som Mellanbror sa:
- Jag kommer att vara så här ledsen tills jag dör.
För precis så känns det nu, men jag vet ju att det inte kommer att vara så HÄR jobbigt hela livet, men det kommer inte att gå en endaste dag som jag inte tänker på henne.
Hon kommer alltid att vara med oss i tanken, alltid.

Tack också till alla ni som skänkt pengar. Hoppas att ni fortsätter med det länge till...
Jag blir stum av tacksamhet när jag ser hur många som hjälper till. Ni är fantastiska...

Tack